San Francisco…..

Har haft långa cykeldagar, fokus på att planera dagarna för att komma ”i tid till San Francisco”, tillsammans med mycket dålig täckning med både internet och telefon.

Jag ska på enklaste sätt försöka sammanfatta dagarna men vill backa tillbaka till Florence…..

Strax innan jag kom fram till kusten cyklade jag ifatt denna mannen….

Han hade precis som jag korsat kontinenten men från Boston… Vi firade våran prestation tillsammans på en bar i Florence över två kalla öl och delade lite erfarenheter….. Kul att träffa någon som gjort samma sak precis innan jag själv precis kom fram.

Efter det var det dags att checka in på Hotellet som jag skulle unna mig inkl en vilodag….. Jag bad vänligt om möjligheten till rum på första markplan för att slippa släpa upp cykeln uppför trappor….. Vill du betala mer blev frågan…. Nä blev svaret….. Hon tittade på mig och sa… Jag uppgraderar dig ändå om du lovar att inte säga något….. Hmm…. Vem skulle jag rimligtvis kunna säga det till dom skulle påverka henne tänkte jag utan att säga något men tackade för hennes hjälp🙄😄…..

När jag körde in nyckeln i dörren förväntade jag mig något extra men rummet var precis som det jag beställt…. När jag gick ut ett annat ärende till receptionen var jag tvungen att försiktigt och ödmjukt fråga vari uppgraderingen bestod av….. Det är en dörr till framsidan! Öhh…. Ok… Och det skulle jag betala extra för…. Låset fungerade inte ens och man fick låsa med ett hittepå knep… I övrigt så var rummet som man kan förvänta sig på ett motell i USA….. Mattan var så fläckig av oidentifierbara fläckar som till och med skulle få en väl inspydd hyttmatta på en finlandsfärja att bli avundsjuk 😱

Den 4 juli blev en kall, mulen och bitvis regnig dag och det var inte så mycket aktivitet på ”stan” vilket kändes helt ok och gav mig utrymme till lite vila istället. På en promenad i gamla stan så var det tält uppsatta och filtar utlagda redan på förmiddagen…. Jag var självklart tvungen att fråga och svaret blev att man ville ha de bästa platserna för kvällens fyrverkeri….. Här var man sjukt seriös tänkte jag….

Personerna i tältet hade till och med sovit över natt 😆. På kvällen när fyrverkerierna skulle dra igång var du mycket folk men jag fick till och med bättre plats än de som varit där hela dagen…..

fyrverkerierna höll på oavbrutet i 25 min och det var en häftig upplevelse… I det stora hela var det dock en lugn tillställning med ett och annat inslag av rejäla patrioter som både målat sig och klätt upp sig i så mycket amerikanskt som det bara gick.

Fredagen den 5 juli startade så resan ner mot San Francisco och slutet på äventyret….. Jag visste att det skulle bli en tuff resa med mycket klättring och bitvis både varmt och kallt när det gällde temperaturen. Nästan 100mil stod på programmet och bara det i sig låter ju lite tokigt men jag såg inte sträckan som så lång men däremot all klättring som väntade….. Jag hade fått ganska många indikationer på olika partier som var mer eller mindre ansträngande….. När jag snabbkollade på Google Maps så skulle min sträckning innebära ca 25-27000 fots klättring vilket innebär ca drygt 8000 höjdmeter 😱😱…. Men det hade inte blivit flackare om jag väntat så det var bara att köra igång….

Jag hade även fått info om att folk i vissa delar var lite mer reserverade av sig och gärna bodde lite ensligt och uppskattade sig själva som enda sällskap….. Det tydde åtminstone denna ägarens önskemål om….. Där ville man inte gärna stanna och fråga om påfyllning av vattenflaskorna…..

Dagarna har under stora partier gått utmed kusten och naturen har i många delar varit grymt vacker…..

Nätterna har med två undantag spenderats på olika campingar utmed vägen då regnet har lyst med sin frånvaro vilket varit oerhört härligt ☀️☀️. Det har dock varit rejält kallt om nätterna vilket krävt att man krupit långt ner i sovsäcken och jag både underställ och mössa på sig….

En otroligt mäktig del av resan gick genom Redwoodskogarna och tankarna gick direkt till Jurassic park…… Jag fick efteråt reda på att vissa delar av filmerna faktiskt spelats in just där…. Jag förstår varför…..

Träden är sjukt stora och grymt mäktiga….

detta kallades big tree…. Hmm undrar varför…. Så galet stort. Det beräknades vara 1500 år gammalt…..

Natten spenderades på en camping i skogen…..

Här var det dags att låsa in maten igen…..

De rutinerade gästerna oroade sig dock inte så mycket för björnar….. De visste däremot att det var gott om pumor…. Och då menar de inte mänskliga 😉. Natten avlöpte dock lugnt och alla verkade ha överlevt. 👍

Jag passade även på att besöka ett ”köra igenom träd”…..

Trädet var fullt levande….. Och stort!

Jag träffade en hel del härliga människor på vägen……

Quentin från södra Kalifornien som cyklade utmed kusten….. Vi träffades faktiskt två av nätterna och natt nummer två var det jag som kunde hjälpa honom med tips om warmshowersvärd vilket kändes bra. Han var riktigt trevlig och vi hade riktigt kul ihop! Han som så många andra jag mött hånade friskt deras sittande president 🤪

Kvinnan som lät gäster sova över i ”hennes” kyrka och som tog betalt genom en kram! Detta var i Crescent City och det var gott om hemlösa och kriminella element som strök runt överallt…. Hon var mycket noga med lås mm….. På kvällen fick jag reda på att det par tyska cyklister blivit bestulna på båda dina cyklar och fick tillval a dem efter att de erbjudit en saftig hittelön!

Dessa blev jag bjuden på mat av på en camping och de grillade även en Smores till mig…. Marshmallow, choklad och två kex. Vänliga människor som även undrade om jag ville ha skjuts dagen efter….. Ja ni vet säkert svaret…… Tack men nej tack!

Efter bjudmaten tog jag en runda på campingen och hittade detta…..

Det trädet hade varit med en stund på jorden.

På en annan camping blev jag spontaninbjuden på nyfångad och nykokt krabba och öl. De var där två veckor och fiskade varje dag! De hade med sig stora frysboxar för att ta med hem sen. Grymt gott och trevligt!

Warmshowers familjen där mannen arbetat som Park ranger i Yosemite och han gav tips om hur vi skulle köra och gå för att undvika mycket av turismen. Han skickade även med sitt tel nummer då han kände många runt Yosemite ifall något skulle hända. Tack för det!

Här började jag närma mig slutet och efter en lång klättring satte jag mig en stund och försökte smälta alla intryck och händelser….. Vilket självklart inte gick på så kort stund och kanske aldrig kommer hända…..

Ikväll har jag kommit fram till Larkspur som är en förort till San Francisco och jag har imorgon ca 20-25km på cykelvägar och stadstrafik (vilket kanske är den största utmaningen hittills 😳) innan jag är vid Golden Gatebron där Anna kommer möta upp mig….. Det känns som värsta Hollywoodfilmen men det kommer bli grymt härligt att träffas igen!

Knäet har varit lite trött på mig sista veckan och sagt ifrån med lite smärta som följd. Inget värre dock än att jag kunnat trampa vidare.

Imorgon väntar så SISTA DAGEN på mitt äventyr och ett nytt startar med min fru men denna resa sker i bil vilket gör att jag inte bryr mig om det går upp eller ner i bergen.😅

Jag har skrivit det innan men kan bara igen konstatera att jag varit ödmjuk inför utmaningen och kanske inte i alla delar fullt ut förstått var den inneburit….. Vissa dagar jag varit tuffa både mentalt och kroppsligt men det har varit värt varenda ansträngning. 💪👍. Jag har förmodligen aldrig tidigare i livet varit så muskelärt stark som jag är i kroppen just nu och är så otroligt glad att kroppen ställt upp på alla cykeldagar….. Även den mentala delen känns stark och jag har lärt mig att bita ihop och trampa vidare utan att skrika alltför mycket…. 😉🤪…. Man lär sig mycket om sig själv under 6 700 km på en cykel…

Allt detta kommer troligtvis gå tillbaka till det mer normala inom kort men jag hoppas att alla minnen kommer att finnas kvar betydligt längre….. Jag hoppas även mitt kaloriintag följer samma linje med tillbakagång annars lär jag väga rejält mycket om ett par månader 😱😅😥

Än en gång så vill jag tacka er alla för erat stöd och eran hjälp under resan. 😍 Det har varit oerhört betydelsefullt och så här i efterhand så är jag glad att Anna tjatade på mig att blogga vilket inte var min tanke från början. Jag har upplevt ett grymt häftigt äventyr som jag fått förmånen att dela med er, men ser faktiskt fram emot att komma hem igen till Nässjö och träffa familj och vänner och komma tillbaka i mitt mer normala liv igen. Först väntar dock en härlig roadtrip och semester med min kära fru innan vi flyger hem. Njut av sommaren hemma i Nässjö så hoppas jag vi ses när jag kommer hem!

Imorgon sluter vi cirkeln vid Golden Gatebron och avslutar cykingen👍💏

JAAAAAA……….

Jag har på egen hand och utan support korsat en hel kontinent och kan nu titulera mig kontinentcyklist…. Om det nu finns ett sådant ord😁

Jag tog mig an denna utmaning med en stor portion ödmjukhet och denna har inte minskat….. Det är MYCKET sällan som jag framhäver mig själv eller skryter om någon av mina prestationer men idag så tar jag mig faktiskt friheten att göra det…… Jag klarade det och är jävligt stolt över det!!!! 😍😁

Det är sjukt mycket tankar som snurrar i huvudet just nu både glädje, eftertänksamhet, ödmjukhet, stolthet och minnen utmed resan som gör det svårt att skriva så mycket mer just för stunden, än att än en gång bara konstatera att jag faktiskt klarade det!

Jag är LÅNGT ifrån den första, enda eller sista som gjort det jag gjort men jag kommer ändå unna mig att känna mig lite exklusiv en liten stund😜💪

Jag har av många under resan fått konstaterandet att…. Du får se och uppleva mer av vårat land än de allra flesta amerikaner……. Så är det nog och jag har verkligen fått uppleva mycket och fått förmånen att träffa så många underbara människor.

Jag kommer nu unna mig en cykelfri dag i Florence i Oregon och fira mitt uppnådda huvudmål, att Sverige gått vidare till kvartsfinal samt göra mitt bästa för att hjälpa amerikanarna att fira 4 juli😁😉

OBS! Trots att jag har nått huvudmålet som var att korsa kontinenten så är resan inte slut. Jag har nu ”bara” 😜 98,5 mil kvar att cykla utmed kusten till San Francisco och Golden Gate bron där jag kommer att möta upp min vackra och kloka fru 💏

Jag skall försöka hålla er som önskar uppdaterade på bloggen!

Jag vill återigen rikta ett jättestort TACK till er alla som följt mig och hjälpt mig på olika sätt genom hälsningar mm😍. Det har känts jättekul att fått dela min resa och upplevelser med er alla som läst!

Återkommer med mer tankar och ord när jag vilat och återhämtat mig lite 😆☀️

Det är nära nu……

Smällen lät som ett pistolskott bakom ryggen och jag blundade hårt i två sekunder och hoppades att det inte skulle vara det jag misstänkte…… tyvärr hjälpte det inte att blunda….. ett ekerbrott på bakhjulet mitt ute i ingenstans….

Ingen från campingen kom och väckte mig på natten och sa att de skojade om klättringen upp till Baker City så det var bara att packa ihop och börja trampa…. Det blev en tidig start för att försöka köra så långt som möjligt innan vindarna börjat ta i allt för mycket….. Den planen höll sådär….. Redan efter knappt en timme kom jag in i ett parti berg som skulle visa sig hålla i sig i samma formation i drygt 20km😓….

Det var som att köra i en vindtunnel….. Och inte i medvind 😣. Jag fick slita rejält hela vägen till Baker City men jag börjar bli van nu 😖🤪. Landskapet skiftade mellan vindtunnel och helt öppna partier….

Tanken var att passera Baker City med någon/några mil för att få lite ”försprång” dagen efter då inte mindre än tre bergspass skulle passeras…. Självklart inte ända ner till havsnivå mellan dem men ändå kännbara klättringar 😥….. Dessförinnan behövdes dock magsäcken ges en chans att sprida lite energi till kroppens muskler och vad gör man det bättre än på en Kinarestaurang 😄

Ett rejält lass med kyckling och grönsaker och en obligatorisk Dr Pepper till det! Kroppen bara skrek av glädje trots att det inte var någon 10 poängare till smaksensation. För att försöka råda bot på det så toppade jag det hela med en grymt god milkshake i intilliggande glasshak….. Det var däremot en 10 poängare 😜

Nu vidare ut mot nattens viloplats som var en avsides camping men som ändå skulle spara någon timma till mig nästkommande dag. På vägen kände jag för andra gången på resan av lågt blodsocker…. Varför vet jag inte riktigt då jag gör så gott jag kan för att tillgodose kroppens alls tänkbara behov av födoämnen….. Jag tryckte snabbt i mig det som jag hade i sockerväg men det räckte tyvärr inte hela vägen….. Blev knäsvag och darrig i kroppen och med lätt illamående vinglade jag in på campingen där jag hoppades det skulle finnas något att köpa….. Så var ej fallet! Det hela slutade med att jag hyfsat blek i ansiktet och darrig i knäna åkte moppebil inne på området med campinvärden där han letade efter choklad….. Det kändes som att vi åkte på skattjakt i scouterna 😂. Efter lite letande hittade han två kalla mjölkchoklad i ett fack i deras gemensamma arbetsstuga🙏. Efter att dessa förpassats ner till samma utrymme där kinamaten var och spätts ut med lika delar vatten började kroppen återhämta sig…..

För första kvällen hittills så högg jag mig lite ved med hjälp av en grannes yxa och tände mig en brasa…..

Jag somnade till i stolen och vaknade i ungefär samma tillstånd som man har gjort någon gång när man åkt tåg och somnat och vaknar av att man sitter och halvdreglar på axeln 🙄🤣.

Dagen efter kände jag mig starkare och bergspassen besegrades ett efter ett….

I Austin Junction träffade jag på denna herre som var på väg åt andra hållet….

Han hade startat tillsammans med sin far men han hade tyvärr redan fått bryta på grund av smärta i ena knäet.

Jag tryckte i mig en burgare och han sög i sig en milkshake innan vi skiljdes åt….. Tänkte tillbaka på alla mina veckor på cykeln och undrade om han skulle träffa lika underbara människor som jag fått förmånen att göra…..

Jag rullade sen på genom den fantastiska naturen fram till John Day….

Där skulle man ha stor mc träff men jag fick ändå trycka in mitt tält på kanten under tiden de färdigställde platsen till morgonen därpå

Man räknade med ca 750 motorcyklar och det var bara märket BMW som var gångbart!

Senare på kvällen kom ytterligare en cyklist och slog upp sitt tält en bit ifrån…

Efter att vi pratat en stund och även mannen till höger både anslutit och lämnat erbjuder mig cyklisten i mitten att….. Do you want to smoke some weed….. Tack, men nej tack! 😅 I Karifornien och Oregon som vi nu befann oss i är det legalt att röka för ”husbehov” så för honom var det inget konstigt men jag hoppade som sagt över och lämnade istället för att ta en sväng på byn….. Kroppen behövde nämligen påfyllning igen…..

Kvällens meny bestod av två olika sallader och rökt fläskkotlett resp två bitar rökt nötkött….. Man kan ju säga att vi på sätt och vis till slut ”rökte” båda två men att jag tog min dos i köttform istället 😉

När allt var packat på morgonen rullade jag iväg mot Mitchell…. Här hade jag blivit informerad om att det skulle vara en mycket lång klättring men inte så brant….. Knappt en mil från start så kom då pistolskottet bakom ryggen…. Ett ekerbrott vill man som cyklist självklart aldrig ha men ännu mindre som touringcyklist mitt ute i ingenstans med all packning och inte en människa i sikte 😱😡

I normala fall hade jag svurit en innehållsrik ramsa full av alla möjliga ord som inte lämpar sig här…. Döm om min förvåning när jag endast kort konstaterar faktum…. Högljutt säger JÄVLAR och sen direkt istället blir lösningsfokuserad….. Inte likt mig i dessa situationer 😉. Jag har med extra ekrar men har aldrig bytt tidigare och heller inte med mig verktyg för att få bort alla delar jag behöver….. För att göra en lång historia ngt kortare så monterar jag bort bromsskivan, trär så gott jag kan ny eker i en båge som slutar med att jag har en eker som ser ut som ett ”mjukt” C då jag inte vill ha några kraftiga veck på ekern…. Jag trär sen in den till nippeln och börjar spänna…. Jag justerar så gott jag kan och hur jag lyckas kan jag inte riktigt svara på….. Jag cyklar försiktigt iväg efter ngn timma då allt är klart med förhoppning att det skall hålla till jag kan få professionell hjälp…. Jag rullar vidare genom…

Fantastisk natur men kan inte riktigt slappna av med tanke på det du hänt….

Inatt sover jag för första gången på ett hostel… Spoken hostel i Mitchell!

Det funkar hur bra som helst och vi är totalt bara tre cyklister som delar på 14 sängar så det är gott om utrymme 😄

Nästkommande dag styr jag mot Prineville som blir mitt nästa depåstopp och plats för nattvila. Hjulet känns fortfarande ganska rakt och döm om min förvåning när jag till slut når fram till verkstad……

you have done a good job…. I can not do it any better….. Va f-n skojar han? Nädå han är hur seriös som helst…. Hjulet är riktat och spänningen ekrarna är ok! Vilken OTROLIG nybörjartur tänker jag! Jag kan dock inte garantera att det håller säger han…. Börjar ekrarna gå av så kan det fortsätta! Än så länge har de dock hållt 🙏.

I Prineville sover jag på en camping avsedd nästan uteslutande för stora husbilar och husvagnar…. Jag blir tillsagd att jag får slå upp tältet var jag vill intill några stugor för att jag skall få skugga…. Jag går tillbaka och dubbelkollar igen med receptionen då jag är osäker då det finns märkta tältplatser där…… Ingen fara säger hon… Jag är chefen och inga andra kommer att komma dit och du behöver inte flytta tältet….. Trygg med detta går jag tillbaka och sätter upp mitt tält och efter att jag tvättat och gjort min egna provisoriska tvättställning….

Så lämnar jag och åker in till stan för att äta och handla…… När jag kommer tillbaka är det inte mindre än tre andra tält på ”min” plats och det ena så nära så att våra tältsnören korsas….. Hmm så mycket för det löftet 😖….. När barnen i det intilliggande tältet börjar bråka känns det som om de är inne i mitt tält och hoppar ….. Jag trycker in mina öronproppar långt att jag är rädd att de skall möta varandra i mitten av huvudet 🤪

Då knäet fortfarande spökar lite så bestämde jag mig för att köra lite kortare denna och nästkommande dag…… Jag startade därför lite senare och blev kvar så länge så jag hann med att titta på den helgkarneval som gick av stapeln…..

alla möjliga fordon, personer och rodeodrottningar var representerade. Karnevalen gjorde mig lite hungrig och innan jag skulle åka så åt jag upp mig lite….. Där träffade jag dessa härliga människor….

De var med i karnevalen och var även med på rodeon som var kvällen innan. Där kanske man kunde fått prova på rodeo om man velat 😆😳….. Eller kanske inte…..

Dagens resa tog mig till Sisters som är en stad på väg upp i bergen…..

Staden är döpt efter tre bergstoppar som syns långt bort på bilden….. Höga, kalla och med mycket snö…..

Kvällen avslutades med att på distans skicka en födelsedagshälsning till världens bästa svärmor som tog tillfället i akt att fylla år när jag inte var hemma 😜

På morgonen handlade jag lite i stadens snabbköp….. Hittade denna hylla med såser…..

Alla olika sorter av mer eller mindre starka såser….. Hmm undrar styrkan i denna! 😱

Dagen erbjöd den sista riktigt höga bergspassagen innan jag når kusten…..Mckinze pass….. Jag hade tur då detta pass var avstängt för någon vecka sedan pga av intensiv och omfattande skogsbrand vilket tydligt syntes…Nu var det dock öppet igen

Klättringen blev som väntat tuff för knä och kropp men det funkade bra och mot toppen bjöds det på natur med tidigare lavaströmmar från ett utbrott ett antal hundra år tillbaka….

Äntligen…..

Ingen klättring imorgon 😆…… Kusten kommer sen dock att bjuda på MYCKET klättring och berg men tills dess är jag förskonad…..

Natten tillbringas på en camping intill Rainbow ca åtta mil öster om Eugene i Oregon……

Känslan i kroppen är ganska omtumlande just nu och jag har varit mållåst i flera dagar på att verkligen klara detta….. Det har därför varit riktigt skönt att vädret varit soligt och skönt och gjort att jag kunnat campa alla nätter utan hostelnatten…… Känner mig inte vansinnigt social nu när jag är så nära målet……. Närmaste vägen är ca 18,5 mil men jag har blivit rekommenderad att inte ta den vägen pga av mycket tung trafik….. Jag väljer därför en annan rutt och det återstår då istället ca 24 mil……känslan är omtumlande….. Jag känner faktiskt att jag kan komma att kunna ro detta i mål om bara kroppen håller lite till 🙏

Med förhoppning om uppdatering inom kort till er som följer med mig på min resa……

Va rädda om er och fortsätt njut av sommaren 👍☀️

Över berg och dalar…..

Äntligen har vädergudarna lagt lite positivt fokus på lilla mig…..

Starten från Missoula var tänkt till tidig morgon då solen äntligen skulle lysa….. Vad som hände med prognosen under natten vet troligen ingen…. Vaknade upp och det tokregnade ute…. F-N oxå….

Vid 10 blev det en tillsynes stor lucka och jag rullade iväg…. Planen var att ta mig över Lolopasset och hitta ngn lämplig camping därefter…. Etter ca 2,5 mil började det regna igen och ju mer jag klättrade upp i bergen desto kallare blev det….

När det rullade på och jag fick anstränga mig funkade det hyfsat men vid minsta stopp kom kylan i kroppen

Nästan uppe på toppen så rullade jag in i ny delstat och även den sista tidszonen…. Vilket det dock skulle visa sig att jag senare cyklade ut från igen och in i den jag nyss varit i…..

Uppe på toppen stannade jag till och jag skakade som en kastanjett. Likt en hägring uppenbarade sig ett fantastiskt besökscenter… Då det inte var en hallucination så ramlade jag in…. Vill du ha ngt varmt att dricka? Det finns kaffe och te, vi har gratis wifi och du får gärna sitta ner o vila….. Detta kunde INTE kommit lägligare😁👍. Underbart! Kaffet hoppade jag ju som bekant över men en kopp te och desperat försök att torka till både när det gäller kläder och hud påbörjades…. På toan kom det in en herre som oxå cyklade men med minimal packning och bara vars syfte var att köra så långt som möjligt varje dag…. Han torkade till sin dyngsura mössa i hårtorken 1 min vilket förmodligen hade ytterst lite påverkan på den mössans fuktighetsgrad 🙄

Plötsligt kom den där luckan igen och jag rullade nerför backen… Jag har fått reda på att det skulle finnas ett ställe någon mil ner där det ev fanns rum alt möjlighet att campa. Jag svänger in på området lika stel i kroppen som om jag hade varit helgipsad….innan jag hinner stanna cykeln möter jag en man som säger du kan campa här på gräset om du vill… Du behöver inte betala… Några rum fanns inte! Du får gärna använda lodgen också och värma dig. Hörde bara mig själv säga TACK! Med stelfrusna händer lyckas jag till slut få upp tältet innan det på nytt börjar regna….

Då det kurrar i magen så vill jag ju även försöka åtgärda det när jag börjat återfå normal kroppstemperatur och vad kan väl då vara bättre än….

Efter att jag avnjutit denna tvårättersmiddag…. Ja jag har en kakbit kvar i en av mina väskor som slank ner oxå, så blev det lodgen.

Där tog jag plats i en soffa NÄRA spisen och bredde på ett så oskyldigt sätt som möjligt ut mina kläder för att försöka få dem mindre blöta…. Det var underbart att sitta där…. Jag provade på två olika lokala öl innan ögonen började hänga på allvar….. Jag rafsade ihop min torkstuga och gick ut mot tältet. Där mötte jag samma man som jag fick campingerbjudandet ifrån tidigare…. Han var i sällskap med en annan man…. Att säga att han var rejält blöt invärtes av alkohol vore en underdrift…. Han kunde knappt gå och jag gick bakom honom tills jag såg att han ramlade in i sin bostad…. Tjänster o gentjänster tänkte jag 😉

När jag väl somnat så vaknar jag av ett jäv-a liv med bil och motorcykel…. Det var någon form av tjafs och skrik och sen två stabila fyllekörningar då det bara skrek i motorerna och jag bara låg och väntade på en smäll innan ljudet sakta avtog i bergen…. En av anledningarna till att inte cykla efter mörkrets inbrott…. Jag har även blivit kraftfullt avrådd från att cykla sen em/kväll den 4 juli….. Hmm undrar varför😳😱

På morgonen inträffade sen något som inte skett på länge….. Solen letar sig igenom och har sedan dess lagt sin positiva fokus på mig…. Och alla andra som jag passerat😉. Solen och vindarna har varit underbara följeslagare och jag hoppas att de håller i sig…..

För första gången på länge kunde jag avnjuta en måltid ute i naturen utan att bli blöt eller kall 👍😁…. Kändes skönt med tanke på att det var midsommarafton. Då jag tänkte att jag måste passa på medans det är gynnsamma förutsättningar så blev det inte mindre än 16,3 mil denna dagen.

Natten tillbringades på en camping i Harpster Idaho. Där fanns det allsköns olika människor….. Både de som bodde längre och de som bodde kortare….. Jag pratade med flera av dem och denna mannen var en av alla…..

Han var imponerad över att jag…. Som han sa…. Kunde köra runt med ett helt hem på min cykel och tänkte då på tält, sovsäck och spritkök…… Innan vi skiljdes efter knappt 20min samtal sa han…. Jag kommer aldrig glömma dig…. Hoppas det var i positiv mening han sa det😜

En jägare med sina hundar körde oxå in på campingen…..

Underbart! Tror han hade minst 10 hundar på flaket.

Jag sov skönt den natten!

Tidig start på morgonen och dags för ny klättring i bergen….

Jag börjar möta fler och fler cyklister då det verkar vara en populär tid att köra från Väst till Öst….. Då känns det skönt och veta att jag är närmare ”min” kust än de är nära sin…..

På vägen träffar jag denne herre….

Jeff Almgren…. Japp ytterligare en svenskättling och han hade tom behållit det svenska namnet…. Hans farfar emigrerade från Sverige 1913 och avled senare i sjukdom 1930…..även detta möte var lite spooky då hans farfar bodde i Jönköping! Världen är som sagt sjukt liten….. Hans farfar hette Arvid Almgren men bytte till ett mer amerikanskt förnamn vilket jag fick inte kommer ihåg. Känner någon av er igen någon släkting till en Arvid Almgren som utvandrat till USA från Jönköping så vet ni att jag träffat Jeff 👍😉.

Efter lite småsega ben så stannar jag till i Pollock strax innan jag skall stanna för natten….. Beställer min vana trogen in hamburgare….. Vem kommer då ut om inte Super Mario och tänder grillen och börjar gilla endast för min lilla burgare….

Efter att fyllt på magen med denna Super Marioburgare så trampar jag vidare upp till nattens viloplats…. På vägen finns även skylt som tillåter camping….. Oftast finns det ju en bakgrund till ortsnamn, bynamn och olika ställen…. Troligtvis så även i detta fallet…. Nä tack jag trampar vidare😱

Framme på rätt camping åker tältet upp och lugnet börjar infinna sig….

Då blir jag inbjuden av inte mindre än två olika par….. Ett par vill bjuda på drink eller öl….. Par nr två på mat….. Jag tackar ja till par nummer två…. Japp ni läste rätt….. Det gäller att prioritera….. Tror ändå inte de hade haft turkisk peppar 😜

Efter ett par trevliga timmar I detta sällskap avrundade kvällen efter att jag ätit kokt potatis för första gången på 8 veckor 🙏

Innan vi skildes fick jag en lapp med telefonnummer, adress och en önskan om att jag och min fru var mer än välkomna till dem när vi ev hade vägarna förbi….. Sker ju inte så ofta att man bara kör förbi så här i USA men jag är otroligt tacksam för deras generositet och erbjudande!

Jag fick även med mig tre kokta ägg fint inslagna i cellofan… Saltade och pepprade samt 3 skivor knäckebröd som jag skulle ha till frukost….. Fantastiskt! 😍

Klättringen började direkt utanför camping för första gången kände jag mig lite orolig då cyklingen gick genom ganska trånga partier mellan två bergsväggar och avsaknaden av vägren var TOTAL! Det gick dock bra även denna dag och jag nådde på em fram till Cambridge där jag campade i deras citypark som de anpassat lite efter just cyklister….

Det som saknades var dusch… Men det åtgärdades på bästa sätt genom att likt en sälunge badda mig själv med vatten från den lågt belägna friskvattenkranen….. Hoppas inte alltför många tittande😅

Idag så har jag tagit mig över ytterligare två passager över bergen och det börjar kännas mentalt tufft att slita i flera timmar uppför för att sen snabbt fara ner i drygt 50km med all packning…. För att sen på nytt börja klättra ett par timmar igen…… Det är bara att bita ihop….. MÅNGA såna pass och dagar återstår.

Dagens tur gick genom Hells Canyon där det i normala fall är VARMT just nu, men även här var vädergudarna med mig idag och bjöd på ett tunnt skikt med slöjmoln som höll undan den värsta värmen…… Hmm undrar om de har dåligt samvete med tanke på tidigare väder 🤪…… Detta är jag nog få ångra att jag skrev….. 😣🤣

Dagens vyer var underbara och mäktiga…..

Alla vyer utan en…..

Med fullt fokus på att trampa uppför och blicken på framdäcket var jag mycket nära att köra över denna…… Skallerorm….. Troligtvis hade den redan fått sig en pös av ett annat fordon strax innant för den rörde sig lite konstigt och skallran verkade vara ur funktion, men hade jag kört över den så hade jag skallrat både för den och mig själv och troligen även fått hjärtinfarkt….. Förmådde mig dock till att ta en bild!

Jag befinner mig nu i Richland Oregon och njuter av denna utsikten från mitt sovrumsfönster…… Ja eller tältöppningen……

Jag har nu trampat så många dagar fram och tillbaka söder och norr utan att röra mig nämnvärt i ”rätt” riktning ut mot kusten men nu börjar det att räta ut sig och jag tar nu mer och mer mark mot Florence…… Jag är nere på tvåtal när jag räknar mil till kusten och har kvar ca 80mil……plus ytterligare drygt 95 mil till SF men det tar vi sen 🤪

Det återstår sjukt mycket berg…. Känns som om hela denna sidan kusten består av höga berg…. Vilket den iofs gör oxå 😂

Den tidigare så….. I mina mått mätt…… Intensiva cykelsolbrännan börja nu hitta tillbaka igen efter att bokstavligt talat runnit av mig under alla regndagar. Jag har dock ingen lust att visa upp mig på en sandstrand då det endast är armar och del av fingrarna samt halva benen…. exl ankel och fot som är bruna….. Resten av kroppen påminner fortfarande om finska flaggan där tom en magnecyl skulle framstå som en leverfläck!

Jag börjar för första gången känns att jag på allvar närmar mig mitt mål vilket känns helt otroligt och ganska omtumlande….. Jag hoppas nu att kroppen håller den sista biten trots att jag fått känningar i vänster knä vid all klättring 🙏🙄

Jag pratade med de som äger campingen innan och frågade lite försiktigt vägen till Baker City som jag skall passera imorgon…… Det är ca 7 mil härifrån…….. Det är uppför hela tiden blev deras svar…… Jag väntade mig ett…. Nä vi bara skojar……. Men det har inte kommit något sådant än……. Kanske väcker de mig i tältet inatt och söker det eller kanske inte…….. 😖

Kämpa på där hemma så kämpar jag vidare här.. Kram på er allihopa!

Upp till Missoula

I stort sett hela tiden sedan sista uppdateringen har varit en blöt och kall resa Att känna som om man kastats rakt ut från en tvättmaskin har blivit vardag…..Och då pratar vi inte om ngn varmtvätt

Efter frukost och hejdå i Virginia City bar det av igen i det kalla regnet…. Alternativet hade varit att vara kvar en extra dag men det kändes inte som en bra idé då jag redan ”förlorat” dagar tidigare pga av dåligt väder….

Jag skulle passera flera mindre byar på resan fram till Dillon som var min nästa sovplats. Där fanns det warmshowers par som väntade på mig vilket gjorde det lite enklare att starta i regnet då jag redan hade plan för tak över huvudet 🙂

Att ta upp kameran och fota naturen i regnet kändes inte som något som just då låg på min priolista och det har inte heller varit så resten av dagarna 😓….. Första byn jag kom till behövde jag påfyllning av energi….

Under ost och sallad ligger en riktigt god burrito även om den inte syns 😄. Det var välkommet med mer energi och jag passade på att försöka torka till kläderna så gott det gick….. Jag hade dock ingen vidare framgång med detta😅….

Efter att ha kommit fram till Dillon så letade jag upp en outdoor butik som sålde Patagonia kläder och målet var en ny underställströja som komplement till den jag redan har…. Att hela tiden åka i blöta kläder är ingen höjdare och bidrar inte till någon direkt livsnjutning…. En ny lite tjockare tröja inhandlades och därefter tog jag tel kontakt med min värd…. Välkommen! Var är du? Jag hämtar dig…. Allt gick så fort så jag hann knappt tänka men var galet glad för erbjudandet då det var kallt och blött i kombination med att de bodde ca sju km utanför stan…. Jag behöver bara äta ngt…. Visst jag hämtar dig om 30min!

Ställena runt omkring såg inte direkt lockande ut men jag har lärt mig att mycket… Ibland MYCKET sparsam reklam eller försök att klä restaurangen i färger och glamour inte innebär att maten är bra….. Så var det även denna gången….

Inne i denna lilla anonyma restaurang åt jag bland det bästa grillade köttet jag någonsin ätit….

Jag kan inte ens ta kort innan jag ätit upp 🤪….. En sandwich med hemgjord coleslaw och köttbitar så möra att de föll isär på tungan…. Detta tillsammans med en mycket trevlig personal gjorde måltiden till en fullträff.

Efter maten hämtade Larry upp mig och väl framme vid huset togs jag omhand på bästa tänkbara sätt…. Det visade sig att det redan var två cyklister hos dem….

Chad i väst var med (hade varit med) i Transamerican race men fått bryta pga av det dåliga vädret…. Han kom från samma håll som jag skulle vidare mot. Uppe på ett berg för han tvingats sova hade han vaknat och varit på gränsen till hypotermi och hade med sina sista krafter lyckats ta sig ner till lite värme och räddade sig från allvarliga skador. Han hade därefter sett det nödvändigt att bryta och hade varit strandsatt hos Larry och hans fru Louise i två dagar. När vi tittade på hans app där man kan se deltagarna så visade det sig att många var strandsatta i bergen mellan Yellowstone och Klippiga bergen.

Jake i pannband hade liknande historia men deltog inte ngt lopp men kom från samma håll. Han skulle till Yellowstone där jag kom ifrån men där var vädret nu så dåligt så att man varnade för översvämning och ihållande fortsatt regn😱… Detta började bara timmar efter att jag lämnat parken vilket jag är galet tacksam för då jag annars varit fast i Yellowstone!

Larry såg mina desperata försök att återställa kroppsvärmen och erbjöd sig att tända i kaminen….. Nackhåren reste sig av glädje när tändstickan nådde veden.

Till detta bjöds på kall öl vilket var en fanatisk kombination och jag njöt så mycket det bara gick…. Larry hade du hobby att göra målningar med glas och hade en verkstad för detta. Han hade samtidigt byggt till en extra del för att kunna ta hand om cyklister som behövde husrum 🙏😁. Det blev många och trevliga diskussioner under kvällen och en bit in på natten.

Mitt mål var att fortsätta och ta mig fram på min rutt en liten bit dag för dag för att inte tappa tid mot slutmålet. Jag sov som ett litet barn den natten 😴. På morgonen var det nu genomgång av vädret och vi alla drog upp nya planer…. Det visade sig dock mot slutet att jag var den enda som bestämde sig för att ta mig vidare. Jag hade fått tag i ett hotellrum i Jackson ca 8 mil bort….. Med två bergspass mellan 😳🙄.

Vi bjöds på en fantastisk frukost och jag kände mig nästan dum….. De fixade och ordnade och det kändes som om vi hade det lite väl bra…. Jag bestämde mig för att betala för mig för att jag kände att de inte skall behöva betala all mat själva som de bjuder på till oss alla….. Innan jag packat klart så hörde ytterligare tre cyklister av sig som deltagit i dans lopp som Chad och kom från det hål jag skulle….. De skulle bryta och behövde värme och sovplats. Trots att inte utrymme hand tvekade aldrig varken Larry eller hand fru för att försöka ordna det…. Sängar bars runt och det bäddades i garaget. Fantastiskt gästvänlighet. Innan jag åkte iväg stack jag ner pengar intill deras inköpslista för dagen….. Diskussionen blev kort då de insåg att de inte hade något alternativ till att inte ta emot pengarna. Det kändes skönt att få göra ”rätt för sig” trots att det inte är så man gör.

THANK YOU Larry and Louis! I admire your ambition to host all cyclist 😍. I hope to see you again…. Do not forget that you promised me ”rafting” in your canoe Larry😜.

Ja det känns överflödigt att säga att jag klädde på mig regnställ 😖🤪. Efter en tuff passage och uppe på toppen av den andra toppen så stöter jag ihop med denna indier….. Störtskön! Han var en av de som skulle bo där jag lämnat. Man kan inte annat än bli förälskad i den indisk /engelska brytningen….

Det första han frågade var om jag rökte 😁… Samtidigt som han tog upp det paket löstobak och rullade till sig en tunn cigg i regnet. Han hade bara fått tillåtelse av sin fru att cykla i USA om han deltog i ett lopp…. Att sen loppet var helt utan support kanske han undvikit att tala om 🤪. Efter en kort men trevlig pratstund skiljdes vi åt och jag visste att han skulle få ett varmt mottagande när han kom fram.

I Jackson så väntade ett rum på mig och en varm dusch. Ägaren visade sig varit Sherriff i delstaten Montana. Han började vid 23 års ålder och man pensioneras efter 20 år av fullgjord tjänstgöring 😱😱. Han gick med andra ord i full pension vid 43 år!! Detta vore något för Sverige att tänka på 😜. Nu ägde han hotell, hade lantbruk men fick trots det ut full pension som inte påverkades av ev extrainkomster.

På kvällen blev det gemensam middag med tre amerikaner som cyklade tillsammans delar av min sträcka. Efter middagen ramlade ögonen ihop som om de hade varit igenklistrade…..

Ja ni vet….. Morgonen efter var det bara att bita ihop igen……

Framme i första byn så var jag helt genomsur och det beror inte på dåliga kläder utan på fukt inifrån och utifrån tillsammans med kyla…… Den trevliga personalen lät mig tillfälligt göra om restaurangen till torkskåp och de drog även fram element….. Två timmar var jag kvar innan jag motvilligt ”slängde” mig på cykeln igen.

Nu gällde det att hålla värmen hyfsat till nästa stopp som var en historisk plats på vägen för ett slag mellan indianer och vita tog plats 1877. Tyvärr mer en slakt än ett slag….. Bighole massakern.

När jag ramlar in på museet som kastad ur en tvättmaskin så säger föreståndaren….. Vill du se på film. Absolut säger jag. Det var många på museet men han tog sig ändå tid att starta upp en grymt intressant film i salongen för mig….. Många andra besökare fyllde på och till slut var det nästan fullt. När jag tittat klart så blandades känslorna mellan avsky och irritation hur vi beter oss mot varandra….. Jag tänkte på det hotellägaren sagt dagen innan….. Han var gift med en fru med ursprung från indianerna….. När vita betedde sig som grottmänniskor mot indianerna och bokstavligen slaktade den kallades det alltid ett slag….. När indianerna gjorde något liknande för att hämnas kallades det alltid att indianerna genomfört en massaker mot vita….. Propagandan var uppfunnen redan på den tiden…..

Vy över slagfältet och originalkläder och vapen från slaget.

Efter detta så var det ett berg att passera…. På toppen så var jag hyfsat kall och blöt och då kom det som i normala fall uppskattas….. Nedförsbacke. I 17 miles rullade det på utför vilket gjorde att vindfaktorn kylde mig ännu mer. Efter 10 mil välkomnades jag av denna skylt…..

Stel som en fura ramlade jag in innanför dörren…. Erbjöds direkt en varm dusch.

Tårna kändes inte helt ok och inte heller fingrarna. De återhämtade dig dock eget en varm dusch och en stund framför deras varma brasa 🙏.

Efter inte mindre än tre portioner av deras goda orientaliska mat stöp jag i säng. På morgonen blev det stabil frukost och även lite mat att ta med 🤩

THANK YOU for your kindness and for warming me up 😁.

Idag var sista etappen innan min vilodag i Missoula. På vägen stannade jag till och tog ett kort på den farmen där det spelas in en ny serie som förväntas bli stor med Kevin Costner i huvudrollen. Yellowstone!

Man såg inte mycket men nu har jag varit förbi där i alla fall 😜.

I Missoula anlände jag drygt 13mil senare helt slut. Ett varmt bad och lite mat var allt som inträffade den kvällen.

Dagen idag har trots vilodag varit bitvis hektisk….. Jag har gett cykeln den kärlek och omsorg den förtjänar…. Ny kedja och kassett. Lindat om styrlinda, skiftat fram och bakdäck för att jämna ut slitaget.

Jag har besökt Adventure Cycling Association huvudkontor där jag fick en rundvandring i deras lokaler och inblick i historien av Richard

Kartor för resterande sträckan inhandlades. En som saknades hjälpte de till med att ladda ner i min Gps 👍. Fantastiskt hjälpsamma och trevliga. De är 40 anställda och har drygt 45000 medlemmar världen över.

Kvällen har sen bestått av klädtvätt på lokal coinlandry och packning inför tidig avfärd imorgon. Det är nu drygt 225 kvar till slutmålet i SF och ca 135 till kusten 😁👍. Många berg att passera men det börjar ändå känns som om jag kan lyckas om jag bara kan hålla mig frisk och kry och inget annat inträffar.

Biljett är beställd till Anna och det känns FANTASTISKT härligt 😘. Planen är att jag skall göra allt i min makt för att vara i ”mål” om 24-25 dagar då hon anländer. Det kräver dock att allt flyter på och att inte bergen är alltför elaka mot mina ben 😓💪.

Min midsommar kommer att firas i ett tält över Lolo passet och med en påse frystorkat….. Det känns ändå helt ok 😄. Det kommer ju en ny midsommar nästa år.

Jag sitter nu på en restaurang och njuter av en öl och tittar på…… Japp ni gissade rätt…..

Regnet…… Imorgon skall det dock bli bättre och förhoppningsvis håller det i sig…… Mot västkusten där jag senare skall passera är det nu 30gr och sol. Jag känner mig nöjd med att jag trots vädret lyckats med min plan att bitvis trampa mig fram mot Missoula i Montana.

Målet nu är att hålla jämn och bra takt på dagarna…., avverka ca 10mil per dag… Minst. Klämma in en vilodag och hålla kroppen nöjd med mat och sömn. Vad jag kan utläsa på kartorna är det minst ett tiotal bergspass att passera innan jag kommer till kusten….. Det som är mest jobbigt mentalt nu är att jag förflyttar mig själv västerut i högst blygsam takt….. Det mesta går fram och tillbaka söder och norr då vägkonstruktören av förklarliga skäl undvek de allra högsta bergstopparna.

Jag har även fått klara direktiv från Larry hans fru och de båda cyklisterna att HÅLLA mig borta från flodbanken när jag campar och inte heller i onödan gå ut i gräset i Oregon……. Anledning……. Rikligt med elaka skallerormar. Till och med Jake som bor i Oregon sa att han pissade på vägen och inte i naturen….. Hmm…. Kan man göra tvåan på vägen oxå om det skulle bli akut 😖

Jag önska er alla en Riktigt trevlig midsommar var ni än firar den!☀️

Jag vill även på på nytt tacka er alla för erat stöd till mig. Just dessa dagarna har det varit extra skönt 😍. Jag vet att jag av olika anledningar inte kunnat svara er alla men jag lovar försöka komma ifatt när det blir lite tid över.

Yellowstone….

Att krypa in i tältet i Yellowstone med vetskapen om att jag för ngn timma sen själv sett en Grizzlybjörn ca 1 km från campingen samt att campingpersonal varnade för att vara försiktig gjorde inte nattsömnen till den bästa… 😜

Resan mellan Greybull och Cody blev en ansträngande sådan…. Rejäl blåst som även toppades med regn och någon enstaka åsksmäll….. Skillnaden idag var att regnet inte var varmt och skönt som det tidigare varit utan kallt och rått då det var direkt nedstiget från bergsmassivet där bla Yellowstone ligger. Cody är beläget på drygt 1500m höjd och det kändes som sagt när regnet kom…..

Natten tillbringades hemma hos Paul och Jane som är warmshowersvärdar och bor ca 15km utanför Cody. Jag hade sån vansinnig tur så att när jag cyklat ett par km så kom Paul förbi i bil då han lämnat sin fru… Han stannade och jag fick åka med sista biten vilket kändes kanonbra då det var åt helt fel håll mot vad min fortsatta färd skulle gå….. eller rulla….🚲

Som vanligt frågade jag om jag kunde göra något för dem jag bor hos , då jag inte känner mig helt bekväm med att bara komma hem till folk och bara dra nytta av boende och mat…. Han hade en del saker som skulle göras och jag tog mig an att räfsa gräset på deras stora gräsmatta….. Nu skedde det ju inte på svenskt vis med räfsa utan med hjälp av fyrhjuling 😁…..

så här snurrade jag runt i drygt 1 timma på deras tomt och njöt av varje sekund…. Skönt att få lite avbrott i ”vardagen” och som bonus fick jag ju köra fyrhjuling😄. Här gäller det att ta alla tillfällen i akt för att uppleva nya saker….jag hjälpte även till att skruva upp deras väderstation.

Då det skulle bli riktigt kallt och blåsigt på vägen mot Yellowstone erbjöd de mig att stanna en extra natt vilket jag tacksamt tog emot. Det visade sig att det även snöat i bergen…..

Då de uppenbarligen tyckte rätt bra om mig efter att jag gjort mig nyttig på gården så fick jag även låna en av deras bilar dag två vilket var underbart 👍. Efter en grym frukost så körde jag in mot stan och uträttade en del ärenden som jag var i behov av. Bla inhandlades…..

I Cody så är Buffalo Bill född och uppvuxen och har betytt mycket för staden i sin helhet. Därför ägnades flera timmar på Buffalo Bill center med guidad rundtur som en del av besöket…

museet innehöll grymt mycket historia och besöket var värt varenda minut….

de första originalserietidningarna om Buffalo Bill….

mängder av originalrekvisita från alla stora Westernserier…..

fantastiska konstverk av trakterna runt omkring….. Jag som inte kan det dyft om konst…. 😜.

På kvällen följde Paul med mig på livets första Rodeoshow….

Tydligen är Cody känt som världens Rodeocenter…..

Fantastiska uppvisningar av både män och kvinnor där skaderisken var överhängande och flera haltade av planen efter att blivit förpassade högt över marken av både vilda hästar och bufflar. Inget som jag skulle vilja prova…. 🤪. Den yngsta deltagaren var 12 år…. Grymt! Det var så kallt på rodeon så jag fick låna en vinterjacka av Paul. Tack för det…. Sommaren har inte kommit till bergen än 😣

Då det var mycket Björnaktivitet upp mot Yellowstone fick man inte tälta utan endast sova i husbil eller dyl…. Det ställde onekligen till vissa problem för mig…. Jane arbetade dock febrilt med en lösning och pratade med sin mamma som jobbade intill östra entrén. Att sova ute var inget alternativ enligt henne. Grizzlybjörn med björnbebis hade varit synlig flera gånger intill den Lodge hon arbetade vid….. Vad gör då detta underbara par…. Först erbjuder de mig skjuts upp vilket jag avböjer då jag vill CYKLA över USA… Inte åka bil😜. De bäddar då sin van med madrass mm och erbjuder sig att köra upp den och ställa den vid lodgen för att jag skall kunna sova i den😍….. Hur tackar man tillräckligt för det! Vi bestämde att vi skulle äta på lodgen när de kom dit på kvällen med bilen…. För att undvika oklarheter gjorde jag klart att JAG bjuder på kvällens middag!

Då jag rullade iväg från Cody upp mot Yellowstones östra entré som låg ca 8 mil upp i bergen var det först grymma förutsättningar men när jag sen efter det passerade genom en bergsklyfta precis innan Buffalo Bills vattendamm så vände allt…. Hade sån sjuk motvind så jag knappt trodde det var sant…..

Till och med besökarna vid dammen drog sig för att vara utomhus….

Jag försökte så gott jag kunde och slet som ett djur i ca 4 mil innan jag var på väg att gräva ner mig i skogen när det plötsligt lugnade ner sig….. Sista 4 milen upp blev en betydligt angenämare resa och jag kunde tom njuta av utsikten…

På kvällen njöt vi av en god middag där även barnbarnen var med tillsammans med sin mamma… Har nog aldrig varit i rampljuset någon gång mer än vad jag var den kvällen… Underbara barn som ritade teckningar och hade 100 frågor som jag självklart besvarade till fullo.

Efter det blev det ett känslomässigt avsked av dessa fantastiska människor

Mer fantastiska människor får man leta efter…. De ville verkligen att vi skulle ses igen och när jag sa att min fru faktiskt är ännu trevligare än vad jag lyckats visa att jag är så erbjöd de gratis boende, bil, hästridning och fyrhjuling i bergen när vi kom tillbaka….. Dessa vill jag verkligen träffa igen😘.

I sista stund så byttes madrassen i bilen ut mot en madrass i ett för tillfället övergivet rum i en del av lodgen. Att det var kallt och ostädat gjorde absolut ingenting.

På morgonen skulle jag trampa vidare och de sista km till entrén gick bra…

Trodde jag…. När jag stannade innan parken stannade en bil och frågade om jag inte såg björnen… Nä! En Grizzlybjörn med bebis😉 sprang över vägen bara 50-100meter bakom mig….. Tack gode gud för att den inte sprang ut strax framför mig 😥…. Det stämde alltså att det var björn i området. Väl framme vid entrén så kom det fram en uniformsklädd kille och frågade om han fick ta lite kort på mig….. Visst sa jag!

Jacob var Yellowstones officiella fotograf och ville ha lite cykelbilder och framförallt som han sa…. Du har ju alla säkerhetsdetaljer på dig…. Lyse, väst och hjälm…. Typiskt svenskt tänkte jag tyst men skulle inte åka en meter utan dem. Han tog en del bilder både stillastående och när jag cyklade och jag fick hans mail och han lovade att skicka bilderna senare…. Bilderna skulle användas till parkens bildarkiv vilket kändes trevligt att kunna bidra med bilder till det 😁…. Inte minst med tanke på att antalet besökare är flera miljoner per år.

Nästa oro som kom över mig var att hitta camping…. Jag hade fått galet många scenarier presenterade för mig av flera olika människor. Det ena positivt och det andra nattsvart….. Det gjorde inte saken bättre att det inte fanns någon som helst täckning på telefonen…. Hade ingen täckning på totalt 3 dagar. Efter att ha passerat Sylvanpass…..

Så kom jag till slut fram till Visitorcenter… Där hjälpte en kille mig att kontakta camping och de lovade att inte avvisa mig som cyklist då alternativet att sova i skogen är uteslutet…..Med den vetskapen trampade jag vidare….🚲

På vägen ner såg jag både bison, deras modell av rådjur (Elk) typ 4 ggr så stor som ett rådjur…. Alla filmade med min Gopro därför ingen bild på detta…. Ca 1km innan jag kom fram till campingen var det många bilar som stannat och det visade sig att det var en Grizzlybjörn de tittat på… Den hade nu försvunnit…… Jag trampade sakta vidare framåt och stannade till vid en annan klunga… Flera begav sig därifrån när plötsligt björnen dök upp igen på ca 100 m avstånd…. 😱. En fullvuxen Grizzlybjörn som jagade 3 rådjur…. Mäktig syn som det skulle visa sig vara få förunnat….. Parkvärden på campingen sa att det är många som besöker parken många gånger och aldrig får se en björn…. Och framförallt inte jagades efter ett byte….. Jag har varit i parken ca 4-5 timmar 👍😄. Även denna episod fångades med min Gopro!

På campingen var det tydliga regler… Ingen mat eller annat som skulle kunna dra till sig björn…. Kvällen innan hade det synts björn inne på campingen 😱. Med björnsprayet tätt intill mig i tältet och all mat förpassat till björnsäkert skåp skulle jag försöka sova…..

Natten blev dock lugn…. Jag vet för jag var vaken 🤪

Nästa dag trampade jag vidare och kontinentalklyftan skulle passeras två gånger med tillhörande klättring….

Efter det njöt jag av naturen…..

Dagen innehöll besök vid en del olika varma källor och geysrar…..

Old faithful där jag fick uppleva ett ”utbrott” ”……

Flera otroligt vackra varma källor där vattnet är färgat av bakterier som tydligen trivs utmärkt i det varma vattnet …..

Den heta ångan smekte ansiktet följd av kallare vindar mellan ångpustarna….

Jag fick reda på att det skulle bli riktigt dåligt väder nästkommande dag och jag kämpade för att försöka ta mig ur parken utan att stressa….. Jag lyckades efter många fler mil på cykeln än tänkt…. Pga av heltokig info från campingen att den var 8 miles utanför West Yellowstone då det visade sig vara 21 miles istället….. Inte kul när solen börjar gå ner….. I halvpanik stannade jag vid ett oansenligt hotell på vägen och frågade om priset…. 2200 för ett enkelrum….. Va fan…. Jag ska bara sova där en natt… Inte köpa rummet 😖

Väl framme på campingen kom nästa frågetecken hur gör jag med min mat…… Skylten talade ditt tydliga språk…..

Man hade haft björn som försökt ta sig in på toan….. Trodde björnen sket i skogen 😄. Skämt o sido…… Inget som man vill experimentera med….. Då campingen var stängd så ringde jag och de öppnade då tvättstugan där jag ställde in mina grejer…… Sen kom nästa käftsmäll……. Bara någon plusgrad på natten och det var kallt som…… F-n…..

Mössa, buff och allt annat jag hittade åkte på…… Det räckte dock inte utan natten blev en kall upplevelse……

Tror jag sov knappt 1 tim den natten…. 😣…..

På morgonen stänkte kalla regndroppar ner på tältet…. Snabb packning och målet var att komma iväg fort då det var kolsvart över bergen…… Jag klarade mig i stort sett hela dagen med bara några kortare skurar och vinden var dagen till ära i rätt riktning och gav en välkommen puff i ryggen…… Stannade till och fikade och träffade dessa sköna killar…..

De liftade över USA och hade gjort så i drygt 2 månader…… Informerade dem om att Sverige inte var ett alternativ att lifta i för dem ifall de kom till Europa då liftare i stort sätt är utdöda hos oss.

I Ennis så hittade jag äntligen handskar som är vattentäta…..

passade på att köpa vattentäta strumpor så nu kör vi igen……

För att komma till dagens destination så avslutades dagen med ännu klättring på drygt 800 meter….. Sällskapet över berget var…….

Kallt och mindre trevligt……. Kvällens dusch hos min warmshowers värd var MYCKET uppskattad. Jag sover inatt i ett stall som de har inrett med säng….. Ingen värme men jättebra ändå…. Slipper gömma maten och har tak över huvudet……. Nästkommande 4 dagarna lovar mängder med regn och jag lägger pussel för att få ihop rutten på bästa sätt utan att behöva förfrysa mig…..

Jag kan bara ödmjukt konstatera att kroppen är en fantastisk uppfinning då den utan några skador eller några större klagomål nu förflyttat både mig och min fullpackade cykel ca 400 mil genom kontinenten…… Hoppas den håller ca 270 mil till 🙏

Förkylningen är bättre och halsontet har försvunnit 👍

Jag tillbringar natten i Virginia city i Montana…. En liten by med knappt 200 inv.

Va rädda om er därhemma så är jag detsamma här i Björnlandet 😱

Bighorn mountains och vidare….

Efter ganska exakt 5 tim nästintill oavbruten klättring uppför så nådde jag äntligen högsta punkten för dagen…..

Nattsömnen i Moorcroft hade tyvärr inte hjälpt fullt ut. Halsen kändes lite bättre men förkylningen hade tilltagit 😪…..

Dagens planerade etapp var dock inte så lång och det handlade om ca 50km ganska flack terräng. I lugnt o sansat tempo förflyttade jag mig o cykeln den aktuella sträckan och hoppades att detta tillsammans med ytterligare nattvila skulle göra det bättre…. För att få de bästa förutsättningarna så blev det en hotellnatt i Gillette…. Ett kokhett bad stod först på listan…. Jag släpade i kroppen i det heta dryga 40gr vattnet och gjorde det man inte ska göra….😴😴 Jag vaknade drygt en och en halv timme senare då jag började frysa. Kroppen kändes då hyfsat porös och jag är tämligen övertygad om att om jag hade rest mig alltför hastigt så hade delar av kroppen lossnat och blivit kvar i badkaret. Nu lyckades jag dock galant glida ur likt en balettdansös och behöll på så sätt kroppen intakt. 😜

Jag kände mig inte direkt piggare men vinglade iväg till ett matställe och lyckades peta i mig lite näring. Tillbaka på hotellet ramlade jag i säng och sov utan avbrott i 11 tim!!! Det kanske inte är så märkligt om man är 15 år men när man är snart 50 så inträffar det i stort sett aldrig…..

Halsontet hade försvunnit men den snoriga näsan var alltjämt kvar…. Det viktigaste kände jag dock var just att halsen blivit bättre. Efter att jag avnjutit hotellets ”kontinentala” frukost bestående av drygt 95% socker och resten biprodukter så var cykeln fullastad med all packning och vätska för dagens utmaning…. 12 mil motorväg utan några städer däremellan.

Under hela vägen fanns det en rastplats…. Som ni kan se så gödslar de inte direkt med dem i detta området😂…. 65 miles till nästa…. 10,4 mil! Det fanns knappt någon bebyggelse alls på hela sträckan och ljudboken hjälpte mig att skingra den minst sagt enformiga vägen….

Plötsligt dök de så upp i horisonten… Bighorn mountains! De såg hyfsat mäktiga ut även på avstånd 😯. Här fanns det två alternativa vägar. Jag valde den som enligt flera inte skulle vara så brant men höjden var densamma….. Alltså längre sträcka men procentuellt något flackare…. Vad det nu skulle innebära 😆. Passet som skulle passeras låg på 9666 fot.

Framme i Buffalo vid bergets fot så visade det sig att campingen tog drygt 40 dollar för tältplats utan el och det billigaste hotellet 57 dollar…. Valet blev inte heller denna gången så svårt då jag fortfarande kände av förkylningen…. Efter att jag lyckats stöka till i rummet på rekordtid så cyklade jag iväg för att få i mig lite näring för att både bli bättre och klara av den planerade bergsettappen nästkommande dag.

Det blev på nytt en kinarestaurang…. Ägaren var djupt imponerad av min tokiga resa och pratade om allt mellan himmel och jord…. När han kom fram till mig för 3 gången hade han med sig ett eget vattenglas med sugrör 🤣. Han både avslutade samtalet och påbörjade detsamma nästan samtidigt….

Han var ute o tittade på cykeln för att sen snabbt på nytt återuppta diskussion…. Tur att man inte hade alltför dåligt humör trots förkylningen…. Han vägrade helt enkelt att lämna bordet under hela min måltid 🤣…. Slutsatsen från honom var dock att Sverige inte behöver vara oroliga för att bli attackerade av ryssarna… Hur det nu kom upp på agendan vet jag inte än idag 😂

När jag cyklade tillbaka såg jag hur det blivit helt kolsvart över stora delar av berget…. I rummet så varnade de på tv i både tal och skrift för mycket kraftigt oväder….

Då kändes det rätt bra att sova inne….

På morgonen var allt borta och solen sken på dem nästan molnfria himmelen.

När stigningen för dagen började fick man sig en tankeställare om att mina 49 år på jorden inte ens motsvarar en piss i Atlanten…. Graniten i berget jag passerade var daterat till 2,3 miljarder år🙄

Det blev precis som jag tänkt…. Många timmars oavbrutet nötande uppför…. För att mentalt underlätta och få lite avbrott bestämde jag mig för att klättra 300 höjdmeter, gå 10 höjdmeter och sen klättra vidare 300 osv….. Det kan låta lite tokigt men det hjälpte mig att nå delmål i den monotona klättringen…. Jag var så fokuserad på mitt trampande att jag såg den andra cyklisten först när jag nästan kommit ikapp honom…..

Härligt tänkte jag… Nu kan vi dra nytta av varandra och växeldra i backarna…. Tanken är självklart inte att köra fort men det är mentalt betydelsefullt att ha någon framför sig vissa sträckor när man cyklar….. Det visade sig vara en van touringcyklist men vi synkade inte alls i våra farter…. Han körde alltför långsamt för min komfortfart och således tvärtom så var min fart för snabb för hans tänkta tramprytm…. När han tom bromsade i de få nedförsluten som vi kom till så valde jag att cykla vidare…. Jag ville upp och njuta av utsikten på vägen ner och han njöt nog både på vägen upp och ner 😉 vilket troligtvis är helrätt men inte passade mig just då.

Efter ganska exakt 5 tim klättring så kom då äntligen passet….

Jag hade släpat upp mig själv och fullastad cykel till 9666fot… 2947m. Det kändes i benen och jag passade på att kyla ner mig lite i snön som fortfarande låg kvar….

Det var dags att fylla på lite näring i kroppen och efter att passerat skylten som talade om att det var nedför framöver…..

Så satte jag mig och njöt av utsikt och god mat….

På vägen ner var utsikten och naturen otroligt mäktig…..

Man förstår först när man är på väg ner hur mycket man klättrat för att ta sig upp 😳….. På vägen ner fanns speciella avtagsvägar för lastbilar om de förlorar sin bromsverkan på vägen ner…..

Natten tillbringades sen i Ten Sleep nedanför berget…

Efter att avnjutit en mer näringsriktig frukost på den lokala affären med både närodlade frukter och grymt goda wraps…. samt en kula hemgjord glass som avslut så rullade jag vidare… Det är en av flera fördelar ned resan…. Man kan äta i stort sätt allt som kommer i ens väg utan att bekymra sig alltför mycket att det skulle innebära barlast på kroppen…. Det gäller dock att inte göra det till en vana när man kommer hem igen 🙄.

Tempen steg galet fort och visade snart en bra bit över 35gr😎. De 4 liter vätska jag hade med började ta slut och jag visste att jag skulle passera en liten by på vägen. Framme i den kunde man tro att alla hade flytt…. Inte en människa så långt ögat nådde…. Jag lyckades lokalisera en läskautomat….. När den jäv…… Tagit nästan 3 dollar för mig utan att leverera så mycket som en droppe tillbaka kom jag på mig själv med att svära och slå på sidan som om det skulle hjälpa…. 🙄.

Efter lite letande så hittade jag en till synes obetydlig affär i slutet av en gata som det stod Open på dörren. Jag öppnande och steg in…. Det var som att stiga in i huset som var fullt med tårgas i lumpen när man skulle prova din skyddsmask….. 🤪. Vid bordet i den mycket oansenliga affärer satt en kedjerökande man i sällskap med sin katt….. Han tillhandahöll endast näring i flytande form och i kylen hade han två burkar kall läsk som försvann ner i min strupe fortare än popcorn på en bio.

Han visade sig vara riktigt trevlig när han väl släckt cigaretten och dimman skingrat sig….

På bilden syns i stort sett hela butiken. Vi pratade en ganska lång stund och när jag hade genomlidit den längsta stund av passiv rökning i hela mitt liv så tog jag den obligatoriska bilden och lämnade därefter…..

Ray hade rökt med stor inlevelse sedan han var tolv och hade troligtvis inga planer på att sluta nu 67 år fyllda…. Hur gammal katten var och framförallt vilken katt i ordningen det var som levt i denna gaskammare frågade jag inte ens 🙂

Innan nattens rastplats i Greybull nåddes så skymtade jag Yellowstone på avstånd…..

Det är en grymt häftig upplevelse som väntar i början av nästa vecka….. Tyvärr så ska det bli rejält kallt första planerade tältnatten så jag avvaktar lite till innan jag bestämmer hur och när jag beger mig in då jag inte gärna vill frysa ihjäl….. – 4gr på natten mellan måndag och tisdag….. 😥😣. Som sagt här gäller det att hänga med i svängarna mellan 40gr värme till 4 minus….. Som grädde på moset så fick jag ikväll reda på att två turister i Yellowstone kommit lite väl nära bisonoxar med kalv och blivit attackerade med sjukhusvistelse som följd….. Bisonoxarna väger mellan 900 och 1000 kg😮….. Utöver det så hade man häromdagen fått söva ner två Grizzlybjörnar som kommit till Cody för att leta mat och köra ut dem i skogen igen……

Imorgon rullar cykeln mot just Cody som sista anhalt innan jag i början av veckan kör vidare in i Yellowstone….. Värt att tänka på som en man sa….. Yellowstone is not a petting zoo for tourists….. It is wild animals!

Just nu befinner jag mig i Greybull Wyoming på rätt sida av Bighorn mountains… Men det har bara varit en retning i benen av vad som komma skall…… Utan att överdriva kan man nu säga att jag kommer befinna mig nästan uteslutande i bergsområde hela vägen till San Francisco…. Med andra ord typ ca 300 mil😱… Men belöningen är grymt vacker natur.

Önskar er alla som nu snart går på semester en riktigt härlig sådan ☀️

Jag vill även på ödmjukaste sätt tacka er som följer mig på min resa… Betydligt fler än jag kunde drömma om! Ett stort tack för alla era kommentarer och hejarop i olika forum! Det känns jättekul och är en betydelsefull vitamininjektion för mig i de delarna av resan som är lite tyngre för kroppen🤩